Februari - april 2022
Vi fick en fin februarimånad i vårt spanska hem. En av månadens sista dagar startar vi vår resa norrut till just sjösatta Bess Safari i Nederländerna.. Vi tar vägen över Madrid, Burgos, Biarritz och Paris. Denna rutt är inte självklar vid denna tid på året då det kan vara snö och halka i Spaniens nordliga berg vid Biscayabukten. Kontroll av väderprognoser, vägkameror och en motsvarighet till vårat Trafikverk gav oss dock OK.
Från och med den 24 februari präglas allas vår tillvaro av kriget. Hitler, Stalin med flera får nytt sällskap i världshistoriens mardrömslika skräckkabinett.
Efter en tid ombord i Holland startade vi seglingen mot norr. Delfzijl i nordligaste Nederländerna är en i sammanhanget viktig hamnstad. Den ligger vid floden Eems deltaland, floden som där utgör gräns till Tyskland. Delfzijl ligger där du slussar ur, eller in, i landets omfattande kanal- och flodsystem, kort sagt en knutpunkt.
Någon dag i förväg hade vi kontaktat Samantha, hamnkapten i segelföreningen Neptunus utmärkta hamn. När vi slussat ut från Eemskanaal, ut i flodens tidvatten kontaktade hon oss (hade hon kontroll på oss via marinetraffic.com?), tog personligen emot oss och gav oss en toppenplats direkt vid klubbhuset.
I Delfzijl avvaktade vi lämpligt väder eller närmare bestämt en god vind- och framför allt vågprognos. Nederbörd i smält eller frusen form bekymrar oss inte, styrhuset är varmt och torrt. Vår lilla vovve kan däremot bli skrämd av vågor. Vid de fåtal tillfällen hon upplevt att båten rullar är det hjärtskärande att se henne, husse och matte ska ju skydda henne!
Vi har några dagar med friska / hårda vindar, liten / styv kuling, byar upp till halv storm, ett antal hagelstormar innan vädergudarna lugnar ner sig.
När det första ljuset kommer under dymmelonsdagens morgon kaster vi loss. Nedför Eems deltaland, rundar Borkum Riff, vidare på Nordsjön till den tyska frisiska ön Norderney. Får en bra plats i den snudd på tomma hamnen.
På Norderney ligger vi kvar under påskhelgen för att invänta lämplig vind- och framför allt vågprognos för denna delen av Nordsjön. Tidig avgång, Nordsjön, uppför Elbes deltaland till välbekanta Cuxhaven.
Även påföljande dag avgår vi tidigt, strömprognosen stämmer inte alls med verkligheten, har upp till fem knops motström - inte alls bra. En del svall från fartygstrafiken plågar vår lilla skeppsvovve - efter två pandemiår på kanalerna med obefintliga vågor har hon förlorat sina sjöben. Drömsmidig slussning i Brunsbuttel, NOK, natthamn vid kanalens enda ö, Rader Insel.
Även slussningen i Kiel-Holtenau går mycket smidigt. Den lilla slussen för sportbåtar är sedan flera år stängd och enligt samstämmiga uppgifter fylld med sand för att slussväggarna inte ska rasa in. Tyska seglare berättaratt renovering förmodligen inte är aktuellt, en ny behöver byggas,inga beslut verkar vara tagna, förmodas att ytterligare minst ett decennium behövs. För oss gick det denna gång, som sagt bra. Dock förekommer väntetider på fyra-fem timmar, lastfartygen är prioriterade, och har man otur blir det rätt förfärligt att slussa tillsammans med flera lastbåtar. I mars 2018 hade vi en dylik skräckupplevelse.
Efter att ha slussat in i Östersjön känns det som att ha kommit hem!
I Laboes toppenfina marina avlägger Hans-Erik, Sigrid och vovven Diva visit. Efter en natt stävar vi norrut till Rudköbing på Langeland i södra Danmark.
