Resevdelar, underhållsmaterial

Tag med så mycket reservdelar och underhållsmaterial som möjligt.

Naturligtvis är det inte möjligt att ta med resevdelar för allt som kan haverera. Det finns inte heller en absolut sanning som talar om exakt vad som skall medtagas. I litteraturen finns det en uppsjö  av olika listor med förslag. Större båt innebär ofta en ökad komplexitet, det vill säga ett mer omfattande reservdelsförråd behövs. I princip allt, även det som kan förefalla osannolikt, kan upphöra att fungera. Det finns ett amerikanskt talesätt, "Everything that moves breaks. Sooner or later". Det stämmer.
Varje skeppare får göra sin egen kvalificerade bedömning om vad som skall tas med.

Att ha ett välfyllt förråd ombord, i motsats till att i främmande hamn jaga delar alternativt få dem skickade, innebär att skeppare och besättning besparar sig själva mycket frustration och tid. Betänk även att väntetid i hamn kan innebära ytterligare hamnavgifter. Dessutom är det ofta inte dyrt i Sverige, även om det självklart finns undantag. Exempelvis kompletterade vi själva i Falmouth vår portfölj av sjökort i papperformat till betydligt förmånligare pekuniöra villkor än i Sverige.


Ett axplock ur Bess Safari Too´ förråd:
Oljor, olika för huvudmotor, huvudmotorns backslag, GenSet, tenderns utombordsmotor, bogpropellern, hydrauliken. Smörjmedel såsom vattenfast fett, teflonspray, siliconspray,  CRC 5-56 eller dylikt,  för vinchar, rullgenua etc etc. Gå igenom samtliga instruktionsböckers rekommendationer, komplettera med "allmäna" smörjmedel.
Zinkanoder, glödlampor. Har Du, som vi, ett 24V-system är det extra tidsödande att hitta konventionella glödlampor, LED är ofta samma för 12/24 V. Schacklar, slang, skruv, bult, brickor. Allt i olika relevanta dimensioner.

Kompletta reserver för samtliga pumpar ombord. I vårat fall tryckvatten, länspump, däcksspol, toalett in, toalett ut (marcerator), dusch ut.

Till båda våra dieselmotorer ett stort förråd av motoroljefilter, bränslefilter, impellrar till respektive sjövattenpump och drivremmar. Dessutom kompletta spridare, glödstift, startmotorer, termostater etc etc.

Till watermakern ett stort förråd filter, dessutom vätskor för konservering.

Reservplotter. Vi känner till ett antal båtar med stora eller små problem med plottern. En stand-alone enhet, dvs med inbyggd antenn, som enda anslutning ström via cigarettändaruttag. Förbered hur den skall fästas. Tänk på att samma kort skall passa till ordinarie plotter respektive reserven.
Begrunda att vid de idag så populära integrerade instrumentsystemen, till exempel då sjökortsbild/radarbild/AIS visas på samma skärm, förlorar man samtidigt flera funktioner vid ett skärmhaveri.

Etc, etc, etc.

Återigen mitt bestämda grundråd - Tag med så mycket som möjligt.

Ett par exempel  på haverier, vikten av reservdelar ombord:

Vår plotter, Raymarine E120 från 2005, upphörde att fungera i norra Spanien. Ett av plotterns kort var ur funktion. Detta finns inte längre som reservdel (sic!). Märk väl att denna modell av plotter tillverkats och saluförts flera år efter 2005. Lösningen var att lokalisera och köpa två begagnade, likadana plottrar. Från den ena togs reservdelar till ursprungsplottern, den andra har vi ombord som reserv tillsammans med den enkla stand-alone-plottern vi redan hade. Arbetet med att transplantera reservdelar utfördes av skickliga teknikern Börje på RamNav i Göteborg.

I början av maj 2012 slutade vår tryckvattenpump, Johnson dubbelpump med expansionskärl, att fungera. Den 8:e maj installerades en likadan, helt ny pump, vilken togs ur båtens reservdelsförråd. Fem (sic!) månader senare fungerar den dåligt. Gummimembranet i expansionskärlet har utvecklat en ruptur, se foto. Ur reservdelsförrådet tar jag en splitter ny dubbelpump utan expansionskärl av fabrikat Jabsco. Den gamla, fem månader i drift, Johnsonpumpen förser jag med ett nytt expansionskärl och stuvar i reservdelsförrådet.

Sommaren 2011 upphörde aktre toalettens marceratorpump, Jabsco, att fungera, hösten 2012 den förligas dito. I båda fallen rekvirerade jag nya ur båtens befintliga reservdelsförråd.

När saker och ting går sönder kan det bero på att man låtit snålheten bedra visheten vid inköp, undermålig installation, bristande underhåll, felaktigt eller slarvigt handhavande. Men. I samtliga ovanstående beskrivna exempel är det välkända, ledande fabrikat i marinbranschen som använts. Flera av installationerna är professionellt gjorda, de jag gjort själv är enkla för en normalhändig operatör, helt korrekt utförda. Trycket i expansionskärlet skall understundom kontrolleras, i övrigt krävs inget speciellt underhåll i ovanstående exempel. Inte heller vårat handhavande kan, med trovärdighet, kritiseras.
Däremot seglar vi vår båt betydligt mer än den genomsnittliga turseglaren.


Slitage och kontroller

Några reflektioner och erfarenheter efter ARC 2012.

Vad det gäller slitage var Bess Safari Too´ 3000 nm under 2012 från Sverige till Portugal via Nordsjön och Biscayabukten A Walk In the Park, i jämförelse med 2700 nm från Gran Canaria till St Lucia. Nota bene att Mary och jag seglade i huvudsak när vindarna var comfortabla, under kulingarna släppte vi inte ut Bess Safari Too... Min seglats över the Pond präglades av hårda vindar 24/7.

Under decennier har jag läst ett oräknerligt antal artiklar och böcker i ämnet. Till dags dato har jag dessutom seglat cirka 81000 nm. Självklart har jag då upplevt min beskärda av hårt väder till havs. 2700 nm nonstopp i hårt (huvudsakligen) väder är dock för mig IRL nytt. Dessutom erfarenheten jag fick genom samtal med seglare i St Lucia, nyttigt!

Slitaget (chafe) på bland annat den löpande riggen och segel kan vara substantiellt.  Inget bör ligga och skava.  Exempelvis revlinan till ett revat försegel, den är under hård belastning, i sjön rör den sig hela tiden en aning. Ligger den då och skaver, om än till synes oskyldigt, är den på kortare tid än novisen anar avskavd. Block, i rätt dimension och väl fungerande, minskar radikalt problemet. Notera att även välrenommerade varv kan i standardutförande synda mot ovanstående (tänker då inte på vår kära Najad).
I St Lucia inspekterade jag en ledbygel till förseglets (wire)fall, till cirka 2/3 genomsågat av fallets små rörelser, se foto.

Kontrollera, kontrollera och återigen kontrollera. Exempelvis, daglig kontroll av riggen, saxpinnar, löpande rigg et cetera.

Observera att ovanstående endast är några exempel på slitage och kontroller. Båten består naturligtvis inte endast av riggen.


Förvaring

Vacumpåsar. Vi förvarar en hel del på detta vis. Förvaringssättet har i grunden två fördelar, mindre volym (textilier), samt håller ute fuktbemängd luft.
Exempelvis täcken och kuddar för gäster, vilka inte används för tillfället, fleece som kanske inte används på sydligare breddgrader, lägger vi i vacumpåsar, suger ur luften med dammsugare, och vips har vi fått en betydligt mindre  volym, dessutom fuktskyddat.
Fuktkänsliga reservdelar, exempelvis spridare och andra motordelar, förvarar vi, efter inoljning, på samma sätt.


WiFi

Förstärkarantenn för WiFi? Tveklöst. Förviso av god kvalitet. Den vi lämnade Sverige med var inhandlad från en av de stora båttillbehörskedjorna, antennen förstärkte signalerna i viss omfattning. Men. Tidigt i år (2015) skaffade vi en ny dito med namnet The Wirie AP+, www.thewirie.com. En påtaglig förbättring jämfört med tidigare! Nät vi får in utan The Wirie förstärks tydligt med den, dessutom fångar vi upp en mängd nät som överhuvud taget inte visar sig utan.
Installationen är enkel. Enda anslutningen är en matarkabel för 12 V. Antingen monteras The Wirie permanent exempelvis på en radarmast, alternativt temporärt med medföljande beslag när när man ligger i hamn / på svaj.
Vi beställde The Wirie via företagets hemsida, hämtade den på posten knappt en vecka senare.


Tender

Enligt min mening utgör en RIB den bästa tendern. Den v-formade undervattenskroppen av GRP (överlägset vanligaste materialet, men t.ex. aluminium förekommer) ger dels god stabilitet när man kliver på durken, dels en mjukare gång i vågor, dels bättre kursstabilitet, dels större slitstyrka när den bärs upp på en strand.
Problemet med en RIB, och det är ofta ett i praktiken oöverstigligt problem på mindre båtar, är förvaringen.
Själva har vi vår AVON-RIB i dävertar. Motorn sitter på pulpiten tillsammans med en liten kran för lyft. Detta gör att vi sjösätter / torrsätter på några enstaka minuter, det vill säga ingen "tröskel" för att använda tendern.
Vid överhavssegling kan vi släppa ur luften, förpacka RIBen i ett specialgjort skydd, och surra den på fördäck i därför avsedda öglor. Vårt fördäck har en sådan storlek att den inte alltför mycket stör arbetet på däck.
Vår tenders pontoner är tillverkade av hypalon, i motsats till den överlägset vanligare PVCn. Hypalon klarar tidens, och solens, tand bättre. Dessutom är pontonernas ovansida skyddade av ett överdrag tillverkat av kapellduk.


Tid

Tid - nutidsmänniskans lyxvara.

Vi har mött alldeles för många seglare med tidsbrist och scheman att slaviskt följa. Scheman exempelvis i form av bokade flygbiljetter, vilket gör att båten måste ha hunnit till den eller den hamnen till ett visst datum för besättningsbyte.
Detta kan medföra att man ger sig ut till havs trots dåligt väder, för att hinna fram i tid. Olycksrisk! Läs Heavy Weather Sailing (svenska översättningen Hårt Väder till Havs) på Adlar Coles förlag för ödesdigra exempel. Vi har sett detta IRL.
Det andra potentiella problemet är att man inte hinner se och uppleva tillräckligt mycket av ett extra fint seglingsrevir.


Färskvattenfilter

När vi bunkrar färskvatten,  inte tillverkar det själv, filtrerar vi det innan det går ner i tankarna. Vi har tre seriekopplade filter, först sediment (5-50 microns), därefter kalkfilter och sist ett kolfilter vilket bla avlägsnar klor. Vattnet smakar gott och har inte gett någon antydan till känningar i magen.
Den gröna slang som syns till höger på fotografiet är en "tygslang". Fördelen är att denna slangtyp vid stuvning tar minimal plats. Vår är nu 20-25 år gammal.


Vinterhamn

Bess Safari Too har under vintern 2012/2013 legat i Marina De Lagos. Vi är mycket nöjda, grunderna till detta är som följer.
Båten ligger säkert. Under de kulingar vi upplevt, eller vid andra tillfällen, har vi inte haft någon svinga. Ett problem i en del andra hamnar är svallvågor från andra båtar, exempelvis fiskebåtar. Lagos lilla fiskeflotta ligger utanför marinan, i allmänhet är det tvärtom. Lugnt och fint.
Securitasvakter 24/7. Supermarket i anslutning till hamnen.  Man ligger i en stad med allt vad det innebär, bland annat finns här två restauranger rekommenderade av Guide Michelin. Om man under vintern avser att bo i båten är det inte oviktigt att hamnen ej ligger isolerad.
I hamnen finns ett yachtvarv, Sopromar. Vår personliga erfarenhet av detta är begränsad.
Marinans personal har vi genomgående mycket positiva erfarenheter av.
Flop-sidorna är att tvättstugans maskinpark är mogen för utbyte samt att WiFi-nätet skulle må bra av förstärkning. Vi har alltid kunna koppla upp oss, men att ta del av streamade tjänster kräver ofta, men inte alltid, en stor portion tålamod.

Subjektivt har vi trivts mycket bra.

En faktor som inte har med denna hamn att göra, är att Portugal och den stora grannen i öst bjuder på i stort sett obegränsat med utflyktsmål, bland annat UNESCO världsarv i rik omfattning.

När man väljer vilket land båten skall övervintra i är mitt bestämda råd att undersöka rådande skattebestämmelser både vad det gäller båten i sig och besättningen. Detta har inom EU inget med moms (VAT) att göra. En gräns är över/under 183 dagar per år i landet för båt/besättning. Denna materia är inte alltid helt lättillgänglig, icke desto mindre viktig för att undvika obehagliga överraskningar.

xxxxx


























xxxx
xxxx
Fortsättning Praktiska tips